Sök:

Sökresultat:

82 Uppsatser om Reformationen i gymnasieböcker - Sida 1 av 6

Mottagandet av reformationen i SmÄland 1542-1543 : En historisk studie med utgÄngspunkt i Dackefejden

Ämnet för denna uppsats Ă€r mottagandet av reformationen i SmĂ„land 1542-1543 med utgĂ„ngspunkt i Dackefejden. Mitt syfte Ă€r att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i SmĂ„land med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur prĂ€ster och bönder reagerade pĂ„ reformationen.Min teori Ă€r att reformationen togs emot pĂ„ ett negativt sĂ€tt. HuvudskĂ€let var att bönderna och prĂ€sterskapet var missnöjda med att de blivit pĂ„tvingade den reformatoriska lĂ€ran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter.Min metod Ă€r en historisk studiemetod. Min metod gĂ„r ut pĂ„ att jag tolkar kĂ€llor utifrĂ„n mina frĂ„gestĂ€llningar och brukar den allmĂ€nna kunskapen som finns i kĂ€llorna.

LÀroböcker i förÀndring : om reformationen i lÀroböcker för gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att studera skildringen av reformationen i olika lÀromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur lÀromedlen förÀndrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda lÀromedlen Àr frÄn 1960-talets slut och 2000-talet. UtifrÄn de olika skildringarna kommer jag att jÀmföra lÀromedlen med varandra..

Digitaliseringens pÄverkan pÄ musikproducentens arbete

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Genrebredd, jaha vad betyder det dÄ? : En intervjustudie om genrebredd pÄ estetiska program med uttalad genreinriktning

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

La?sbarhet nu och da? : En underso?kning om ungdomsbokens och deckarens spra?kliga fo?ra?ndring o?ver 50 a?r

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Reformationen i Hanebo och Segersta : en historiografisk undersökning

Ämnet för denna uppsats Ă€r reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra HĂ€lsingland.Med hjĂ€lp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra HĂ€lsingland, uppstod nĂ„gra oroligheter till följd av de religiösa och samhĂ€lleliga förĂ€ndringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förĂ€ndrats görs en studie av fyra historieberĂ€ttande texter. Först tvĂ„ lokalhistoriska verk av Ă€ldre datum, dĂ€r fokuseringen ligger pĂ„ just det omrĂ„de, Segersta och Hanebo, som undersökningen begrĂ€nsar sig till. DĂ€refter följer tvĂ„ nyare verk som, Ă€ven om de fokuserar sig pĂ„ landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de Ă€ldre lokalhistoriska verken inte alls Ă€r amatörmĂ€ssiga, men företrĂ€der en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla kĂ€llor, tillsammans med nya kĂ€llor, förĂ€ndrat synen pĂ„ reformationens verkningar pĂ„ befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

SkönlitterÀr fritidslÀsning - digital eller analog? : En studie av hur elever pÄ grundskolans senare Är förhÄller sig till digitala texter respektive analoga texter

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Ty det stÄr skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framstÀllningen om judendomen i tvÄ lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Kyrkor i Reformation

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla Àmnet reformationen och dess pÄverkan pÄ kyrkans interiör. Jag har begrÀnsat mig till tvÄ kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta pÄ allmÀnna förÀndringar har jag sedan jÀmfört dessa med förÀndringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förÀndringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmÄlningarnas överkalkning och de fasta bÀnkarna. Dessa förÀndringar har ocksÄ skett i mina tvÄ valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

FrÀmlingsfientlighet i tidigmoderntid : en studie i Olaus Petris "En Swensk Cröneka"

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

Reformation i förÀndring? : Bilden av reformationen i svenska kyrkohistoriska verk

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

"BĂ€r dig Ă„t som folk" : en studie i bilderbokens normbrott och dess konsekvenser

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

MÀsshaken i förÀndring

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ om mÀsshaken har Àndrat sitt utseende pÄ nÄgot vis. Jag har försökt följa mÀsshakens utveckling frÄn den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förÀndring har skett hos mÀsshaken? Har reformationen pÄverkat mÀsshaken pÄ ett eller annat sÀtt? Finns det nÄgon politisk eller social pÄverkan som kan ses i mÀsshaken? Har den möjligen pÄverkats av modet? VarifrÄn kommer mÀsshaken och hur har den fÄtt sin nuvarande form?.

Penisar och könsöppningar : Konstruktioner av kön och sexualitet i lÀroböcker i biologi 1958-2013

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Queen of the Night : ett konsertprojekt i Whitney Houstons a?ra

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

1 NĂ€sta sida ->